 |
 |
|
 |
 |
Torsdag 2 februari
Ja, då är det bestämt och betalat. Jag åker med Dixie på utställning i Harstad, Norge 17/3. Häromdagen badade jag honom och han hjälpte mig att städa halva lägenheten efteråt. Mindre roligt var det att upptäcka när jag skulle gå och lägga mig att han hade legat och torkat sig i sängen. Blää!  Nu kör vi utställningsträning på parkeringen emellanåt. Lite svårt att springa i vinterstövlarna och i tjock dunjacka men korta stunder så går det. Mr Spock får också träna men ska inte ställas ut i Norge. Har också hittat en lagom planka som jag ska klä med en ituklippt dörrmatt så blir det perfekt att träna kontaktfält i vinter. Två på, två av ska Mr Spock få lära sig direkt från början. Dixie vill redan vara på plankan innan vi ens fått klart den. Bild kommer när den är klar.
Vi trivs jättebra här i Ritsem. Vid vägens ände och mitt ute i fjällen på gränsen till Världsarvet Laponia. Man får passa på att storhandla mat när man är i sta´n 18 mil härifrån. Blir kanske bättre när bussen börjar komma hit och vi kan beställa mat från butiksleverantörerna. Än så länge är det inte mkt folk här men bokningarna rullar in och några har redan börjat skotta fram sina husvagnar på campingen. Snart börjar det surra av skotrar och då blir det mera snurr på stället här uppe. Man får passa på att njuta av lugnet så länge det varar  Det ska bli jättekul och spännande att dra igång säsongen om några veckor.
Måndagen den 2 januari 2012
GOTT NYTT ÅR kära vänner och andra som råkar läsa min hemsida! Nu har vi då bytt till 2012 och denna nyår bröts även det som varit min nyårstradition i sju år. Det blev inte en lugn lantlig nyår i Härjedalen med Daniel och Anna-Karin utan istället ett Vinterbröllop i Vännäs. Varma lyckönskningar till brudparet Maja och Magnus för en mycket trevlig fest och en rolig nyårsafton!
Hundarna var kvar i Sollentuna med mina föräldrar. Det har gått jättebra och ingen av dom blev rädda för nyårssmällare och raketer. Dixie reagerar på tjutande raketer som han inte tycker om men smällar är inga problem.
Idag har jag även uppdaterat hantverkssidan på hemsidan med lite fler alster som jag har gjort. Passa på att se dom nya bilderna och bli inspirerad. Antingen att tillverka något själv eller om du hellre vill så kan jag göra något åt dig.
Lagom till det nya året så har jag också blivit förkyld men jag försöker hårt att ignorera det. Imorn blir det vattengympa i alla fall.
Måndagen den 26 december
Idag har jag och Dixie tränat agility igen. Vi hade båda stor abstinens. Körde korta slalomkombinationer och tränade fart och högerslalom. Jag tränade lite med Mr Spock också. Några försök till sitt-stanna kvar och att följa min hand mellan hinderstöden. Han verkar vara en naturbegåvning men det där med att stanna kvar var inte så roligt, tyckte han. Tack vare Mija Jansson så hittade jag denna gången ut till brukshundklubben i Kista som är närmast där jag bor just nu. Vi kom att prata lite om de nya reglerna som ska gälla från årsskiftet och 4 år framåt. Det är ju intressant att sätta sig in i ändringarna eftersom jag är tävlingsledare också.
Här kommer ett inlägg som jag skrivit till mina norrlandsvänner på forumet Agility i Norr.
Precis innan jul kom de nya agilityreglerna ut i tryck och finns att beställa från SBKs shop eller ladda ner som pdf.
Det är säkert så att de flesta inte har hunnit lusläsa dom ännu. Därför tänkte jag bara så här i mellandagarna göra er uppmärksamma på ett stort och allvarligt fel i reglerna gällande certifikat/certifikatresultat på sid 15-16. Som det ser ut nu så har vi gått tillbaka till hur det var före förra regeländringen då det var svårare för oss i Norrland som generellt har färre startande i klass 3 att erövra cert. Nuvarande text lyder: "Om vinnande hund redan har erhållit tre (3) certifikat/certifikatresultat övergår certifikat/certifikatresultatet till näst bästa hund med 0 fel, dock längs till hund vars placering motsvarar 10 procent (10%) av antalet startande hundar (avrundas uppåt)." Denna del med 10% skulle vara ett tillägg till det som gällt de senaste 4 åren "dock lägst till femte placerade hund". Det var alltså tänkt att båda dessa regler skulle gälla för att certen skulle kunna vandra ner längre i klasser med många startande och även göra det möjligt för klasser med få starter att kunna dela ut cert. Tyvärr så har det i korrekturläsning och annat dravel som hänt fallit bort. SBKs Centrala Agilitygrupp C- Ag har påpekat detta för SBK och dom har i sin tur kontaktat Prov och tävlingskommittén på SKK för att få det ändrat, men där tog det STOPP! PTK vägrar att ändra detta.
Däremot så är det inte kört. Kommer ni ihåg förra regelrevideringen när det stod att man var tvungen att vara medlem i arrangerande klubb för att få delta i agilitytävlingar? Denna text togs bort efter massiv påtryckning från de agilityaktiva.
Jag uppmanar därför er alla att ännu en gång göra era röster hörda. Prata med era klubbkamrater och distriktets agilitysektor och skriv till C-Ag, (ordförande heter Yvonne Ahlin). Reagera, gör något nu innan det är försent. Första officiella tävlingen går av stapeln redan 6 januari.
//Teresa D´Angelo Norrlänning i förskingringen för tillfället och medlem i BHK Malmen.
Lördag den 17 december
Nä, usch och fy. Idag är det inte roligt att vara hundägare. Det snöar men ingen fin fluffig snö som lägger sig som ett mjukt vitt täcke, utan slask och blöt och äcklig snö som ligger som en sörja överallt. Hundarna bryr sig inte, men jag slirar omkring, händerna är iskalla för att jag inte kan ha vantar på mig som bara blir genomblöta så fort man går ut och skorna läcker och jag skulle hellre behövt stövlar. Nä, bättre att göra som Mr Spock, krypa ihop och mysa på bädden, blunda och hoppa över den här dagen.
Lägger ut lite fler bilder på hundar, från semestern i somras och gör en ny sida med bilder på mina hantverksalster. Bara en vecka kvar till julafton. Må så gott!
Onsdagen den 7 december
Den här gången ska det inte handla om hundar i uppdateringen på hemsida. Mitt andra stora intresse är handarbete och nu när det är höst och vinter så blir det många par vantar. Förra hösten köpte jag den helt underbara inspirationsboken "Solveigs vantar" och stickar nu med ledning av hennes fina mönster till vänner och bekanta. Här är bild på vantar som nu bor hos min kompis Linda. Ett par såna här vantar går ganska fort att sticka medans andra mönster tar lite längre tid. Jag provar mig fram med olika mönster, garntjocklek och stickor. Tumkil är jag än så länge lite ovan att göra men det är roligt att lära sig nytt både i tekniker och mönster. Har du nån egen idé om vad du skulle vilja ha för vantar så tar jag emot beställningar. Vet du inte vilket mönster du vill ha så kan du också få lite inspiration från Solveig på hennes egen hemsida http://www.solveigs-vantar.se
Fredagen den 17 november
Mr. Spock växer så det knakar. På två veckor har han skjutit i höjden och blivit mera långbent. Han är fortfarande liten och gullig men vet vad han vill och när han vill ha det. Vi får jobba på det där gälla skallet.  Idag har vi varit på en låååång skogspromenad. Dixie tyckte det var skönt att få springa på i eget tempo. Spock försökte hänga med nån vända men vill hålla koll på var jag är och går inte så långt bort att han inte ser mig. Skönt. Får hoppas att det fortsätter så.
Söndagen den 23 oktober
Mr Spock har bott hos mig i en vecka nu. Vi var två från Jokkmokk som skulle ha valp från samma kull och Åsa åkte med och hämtade sin valp samtidigt. Maja var också med. Hon och Magnus som nu hyr mitt hus är snälla och låter mig och hundarna bo "hemma" och har också lovat ta hand om Mr Spock när jag behöver hjälp. Jätteskönt att få hjälp och ha nånstans att bo första tiden med lillen. Dixie bryr sig inte så mycket om honom än om han inte kommer för nära när vi tränar. Då får han sig en åthutning. På dom korta promenader vi går så gör han små lekinviter ibland men tröttnar när Mr Spock inte orkar springa efter och jaga. Ronja som är Maja och Magnus goldentik tycker att han är desto roligare. Dom kan ligga på köksgolvet och småbitas och gnabbas hur länge som helst. Idag har vi flyttat agilityhindren till ridhuset igen. Mr Spock hade en playdate med syster Maya. Sött med två små kooikrar som busar omkring. Skulle varit kul att se dom växa upp sida vid sida men nu verkar det ju som om vi kommer flytta till Sollentuna rätt snart. Jobb är ev. på gång och sen får vi se vad som händer. Även om jag inte vill flytta ifrån alla vänner och hus och det goa livet i Jokkmokk så ser jag fram emot möjligheter att gå kurs med hundarna, tävla och träffa andra engagerade hundmänniskor. Och för all del också familjen och alla vänner som finns kvar i Stockholm/Uppsala, Jönköping och Dalarna som det nu blir enklare att träffa oftare. Synd bara att man måste jobba också... 
Måndagen den 12 september
Det är en sorgens dag idag Min kära, goa mysiga, alldeles egna Kajsa har fått somna in idag. Jag har länge gått och dragit på vad jag ska göra med hennes humör och att hon är så opålitlig med andra hundar. Det blir ju inte lätt att skaffa en liten valp om hon inte går att lita på med småhundar. I onsdags i förra veckan råkade hon komma loss ur halsbandet på morgonpromenaden runt husen i Salto. Vi hade mött en gäst med två små långhåriga taxar som både Kajsa och Dixie var intresserade av men av olika anledningar. Medan jag försökte få bort mina två bestar så lyckas alltså Kajsa ta sig ur sitt halsband och flyger på den ena av hundarna och tar den över ryggen. Som tur är får jag tag i henne snabbt och hon hade inget riktigt grepp. Taxen klarade sig men jag blev riktigt, riktigt rädd. Dagen efter ringde jag till Djurkliniken i Öjebyn och bokade tid. Hela helgen har jag skjutit upp känslorna och försökt att inte tänka på vad som skulle ske. Det var agilitytävlingar i Piteå med fint väder (förutom några rejäla regnskurar). En officiell klass per dag och så ett DM-lopp per dag. Laget som vi tänkt tävla med på DM blev inget med. Istället lyckades jag och Dixie ta oss runt på båda DM-banorna med resultat och då räckte det till en 8:e plats totalt. Sista kvällen med Kajsa blev ändå ganska jobbig. På bilden har hon gosat in sig i sängen på vandrarhemmet. Tror jag var vaken till kl. 2-3 på natten innan jag till slut somnade av utmattning.
Kära fina Kajsa, tack för att jag fick lära känna dig. Du har visat mig så mycket glädje i livet med dina påhitt. Minnena och märken av dig sitter djupt i mig. Tre mobiltelefoner gick åt på några månader och nu i sommar fick du tag i den nuvarande telefonen också. Favoritplatsen i soffan har kvar sina slitmärken efter dina tassar. Klart att det skulle grävas lite innan man lägger sig tillrätta för natten. Groparna runt träden där du hade din plats i Salto kommer så småningom att växa över men de som lärt känna dig kommer se och veta att det var du som gjorde dom. Jag slipper nu oroa mig för vad du ska hitta på härnäst men livet är lite tråkigare här på jorden när du inte finns längre. Spring, Kajsa, spring!! Spring fri och jaga lämlar, renar och katter i all evighet.
Onsdag 24 augusti
Så var min sommar i Skåne till ända. Hösten har redan kommit till Saltoluokta även om det fortfarande är varmt och skönt när solen är framme. Jag har också blivit hemlös sen jag kom tillbaka norröver. Huset är uthyrt till kompisar som ska plugga i Jokkmokk i två år. Vad jag ska göra och ta vägen efter säsongsslut här i Salto är oklart just nu.
Jag har inte orkat lägga upp nåt album med bilder från Skånesommaren här på hemsidan men dom finns på min Facebooksida här:
http://www.facebook.com/profile.php?id=1109030494#!/media/set/?set=a.2159031971216.124378.1109030494&type=1
Är du vän med min på Facebook så kan du se dom där. Är du inte vän med mig än så skicka en förfrågan och om vi känner varann så lägger jag till dig. 
Dixie och jag var och tävlade agility i Boden i helgen som gick. Det gick så grymt bra mot tidigare tävlingar. Första banan gick han dock av planen och skulle mopsa med nån spets på sidan av. Då avbröt jag helt enkelt och gick därifrån. Nästa bana i hoppklassen gick han så grymt bra hela vägen men hade för hög fart på slutet och rev de två sista hindren. Det räckte ändå till en 5:e plats och rosett.  Dag två kom vi runt i agilityloppet med 5 fel och tidsfel på 11:e plats. I hoppklassen orkade jag inte hålla fokus på banan i nära 2 timmar efter banvandringen och hade dessutom bytt taktik i handlingen som visade sig vara jättedåligt. Vi diskade oss genom att ta fel hinder, men resten av banan gick bra ändå. Trots allt är jag grymt nöjd och det känns att sommarens träning med Åsa har gett resultat. Hoppas det håller i sig till nästa tävling i Piteå.
Lördag 23 juli
Så har vi gjort vår debut på Rallylydnadstävling. Det blev både katastrof och stor överraskning. Kajsa skötte sig jättebra även om det blev lite småmissar här och där. Vi blev godkända med 77 p och en 11 plats.  Dixie däremot är hopplös på lydnad. Han blir helt blockerad och oemottaglig för kontakt så fort man kommer in på en lydnadsplan. Jag försökte peppa och få med honom runt banan men vi blev underkända med råge. Det hade varit bättre att inte ens försöka. Nu glömmer vi det och koncentrerar oss på agility istället. Sen får jag jobba på kontaktövningar med odygdspåsen och strunta i att tävla i allt som har ordet lydnad i namnet.
I onsdags var jag hos Åsa Emanuelsson på privatlektion i agility. Hon är så fruktansvärt duktig som instruktör. Vi gick igenom våra lopp som filmades på tävlingarna i Gällivare och hon hade redan där idéer om hur jag ska visa Dixie runt banan. Inga bakombyten t ex. Sen fick vi köra en bana först i olika delar och sen i sin helhet. Massor av bra tips på kontaktfältsträning fick jag också. Märktes direkt på Dixie att han tyckte att det var roligt. Idag har jag varit på Simrishamns BK och tränat agility med Dixie. Vi körde kontaktfältsträning med bra resultat. Slalom går också hyfsat men ännu ingen vidare fart eller självständighet. A-hindret ska vi tydligen bara springa utan stopp då Dixie har bra kontaktfält där och inte behöver bromsas. Tipset var att filma när vi kör A-hindret i olika fart för att hitta vad som är mest lämpligt för oss.
Det är halvtid för min tid på rymmen i Skåne. Jag stormtrivs på Backåkra. Det är så fint här! Jag passar på att turista när jag inte måste vara på muséet. I måndags var jag hela dagen inne i Ystad. En klippning stod högst på prioriteringen så då fick jag lite extra tid att vandra omkring i sta´n och ut på långbryggan i hamnen. Sen har jag varit vid Ale stenar i Kåseberga som bara ligger 5 km från Backåkra, kört en vända utmed kusten till Simrishamn och gått runt i den mysiga lilla byn Skillinge och sett mig omkring i Brantevik. Ett bad i havet har jag oxå lyckats få in mellan skurar, åska och storm som det är just nu.
Jag lägger ut bilder från min Skånesemester här på hemsidan så kan ni se mera vad jag sysslat med.
Fredag 15 juli
Då har vi förflyttat oss 180 mil söderut i Sverige, nästan så långt man kan komma i landet. Här tar Sverige slut och det bara 500 meter från gården där jag bor nu. Jag har fått förmånen att vara sommarvärd på Dag Hammarskjölds Backåkra på Österlen. Gården är numera ett museum med en utställning om Dag Hammarskjöld och en del av hans möbler och saker som han ägt. Jag får bo i den södra längan som egentligen är tänkt som sommarbostad för Svenska Akademiens ledamöter. De har dock inte nyttjat detta på flera år så nu får jag bo här tillsammans med Dixie och Kajsa. Vi stortrivs!! Det finns en innergård där hundarna kan springa omkring när vi är ensamma här. Utanför staketet går kor och kalvar och betar. Där är det naturreservat så där får inga hundar springa omkring lösa.
Jag har satt upp mina agilityhinder innanför staketet och tränar slalom med Dixie varje dag. Nu har jag börjat om igen med bara 4 pinnar och satt dom i en smal allé. Jag ska jobba med ingångar och sug framåt mot belöning.
Rallylydnadstävlingen på söndag börjar också närma sig. Ikväll gjorde vi en liten utflykt till Baskemölla för att hitta Simrishamns Brukshundklubb. Vilket fint ställe dom har! Bilder kommer för jag ska dit imorn också. De har Rallylydnadsläger där i helgen och jag var och presenterade mig vid deras grillkväll. Verkar vara mycket trevliga människor som håller på med Rallydnad, precis som i agility. De bjöd in mig att vara med som åskådare imorgon och det måste jag naturligtvis nappa på.
Dixie och Kajsa fick träna lite Rally i en park i Simrishamn ikväll. Bra att byta miljö med lagom med störningar innan tävlingen. Det är så bra att ha något att träna mot och som är så positivt och roligt och enkelt som Rally. Det är bara att ha miniskyltar i fickan och ta fram på promenaden och göra några av övningarna. Att det nu också är en officiell tävlingsgren gör det ännu roligare för mig som inte kan låta bli att testa mina gränser.
Måndag 27 juni
Äntligen har jag kommit till skott att uppdatera hemsidan med nya bilder på valpkullen som föddes 14 april hos kennel Nordic Lake. Jag var där och hälsade på för tre veckor sen när jag ändå var i närheten i Nordmaling på agilitytävling. Jättemysigt att få en stund med valparna i försommarsolen. Josefin bor jättevackert på landet vid en sjö med hästar och ängar som närmsta grannar. Den lilla röda krabaten på bilden finns kvar på kenneln ännu och är till salu. Agilitytävlingarna i Umeå och Nordmaling gick ju sådär för mig resultatmässigt, men roligt hade vi ändå. Det fick bli en lyxhelg med boende på hotel i Umeå. Mycket trevligt med hundskålar och en hundbädd framställd på rummet och man blev trevligt bemött. Bra service och jag kan varmt rekommendera Hotel Botnia. Också trevligt att umgås med mina nya klubbkamrater från BHK Malmen. Jag har tagit beslut om att satsa mer på min egen utveckling och eget tävlande framöver och därför bytt klubb. I Gällivare finns fler som tävlar och är engagerade i agility och det ger ett större utbyte för min del än att vara i stort sett själv drivande i Jokkmokk. Men självklart så finns jag kvar i Jokkmokk och hjälper till om jag kan och har möjlighet. Det ska ju bli tävling i höst också även om inte jag är kvar som sektorsansvarig i Jokkmokks BK. Domarna är i alla fall bokade båda två och folk har redan börjat höra sig för om logi.
Till helgen är det agilitytävling igen. Den här gången på min nya hemmaplan i Gällivare. Jag börjar bli riktigt taggad. Gäller bara att peppa Dixie också inför uppgiften. Vi tränar rallylydnad och kontakt. Både med tanke på agility och en kommande rallylydnadstävling som jag har anmält båda hundarna till.
En ny säsong har startat i Saltoluokta och allt är som vanligt lite rörigt i början, men det känns bra med så mycket återkommande personal. Det går mycket lättare när man inte måste börja helt från början. Senare idag (nu är det mitt i natten, men inte för att det märks då midnattssolen lyser för fullt) ska jag åka till Kebnekaise på ett möte. Trevligt med en utflykt i tjänsten och alltid lika roligt att träffa kollegorna.
Lördag 9 april
Hej igen! Min hemsida är tillbaka på nätet efter en stunds frånvaro. Hade glömt att betala årsavgiften och var först inte säker på om jag ville fortsätta med samma mall men blev lat och tänkte att nu kör vi ett tag till. Dixie är som sagt på väg att bli pappa igen. Ska bli så spännande att se hur många bebisar det blir och vilka färger dom får den här gången. Länk till Nordic Lakes hemsida finns på startsidan. Agilitytävlingen i Luleå gick helt okej trots att vi diskade oss tre lopp av fyra. Helt klart är dock att koncentration och träning har gett resultat i följsamheten. Alla som såg oss nu och sett våra tidigare problem på banan kom fram och uppmuntrade och klappade oss på axeln. Tack alla vänner för värmande ord. Nu har jag anmält oss till alla möjliga agilitytävlingar här uppe ända fram till början av juni. Det innebär dock att jag inte kan vara med på Jokkmokk BHKs inofficiella utställning 28 maj, men det är inte hela världen. Samma helg är det dock en klickerkurs i Jokkmokk och jag hoppas att jag kan hinna vara med på en del av den i alla fall. Jag jobbar på i Saltoluokta och imorgon kommer nästa gäng familjer hit på Familjefjällvecka. Då går jag tillbaka till mitt gamla jobb och fuskar som fritidsledare igen. Ska bli kul att få vara med barnen och deras föräldrar och få vara ute hela veckan. Hoppas på sol.
Tisdagen 8 februari
Nu har det gått 4 veckor utan att jag ätit något godis! Jag är mycket stolt över mig själv och hoppas att jag klarar av att fortsätta på samma spår. Det är lite svårt att sitta och beställa smågodis till butiken i Salto just nu. Om jag själv fick välja skulle jag ju bara beställa sånt som jag tycker är äckligt för att inte frestas att äta själv. Men då blir det väl ramaskri...
Valparna är nu 6 veckor och jag har lagt ut lite nya bilder från förra veckan. Det är inte lätt att ta kort på dom nu när de är så livliga.
Dixie ska snart få träffa en ny fjälla. Det är kennel Nordic Lake som har hört av sig till Kerstin om att få para en av deras tikar med honom. 
Det är också snart dags för agilitytävling i Luleå 19-20 februari. Vi vilar oss i form här i Salto än så länge och längtar och ser fram emot en härlig agilityhelg mitt i vintern.
Torsdag 20 januari 2011
Nytt år, ny säsong... jag är tillbaka i Salto igen. Här är bara älgar, harar och andra uteliggardjur och så jag själv, Erik, Johan och mina hundar förstås. Idag har jag varit på årets första skidtur längs vinterleden. Roligast tyckte nog Kajsa att det var som kunde nosa efter både älg och räv. Dixie gillar när det går utför och drar på av bara h-te, men jag gillar det inte lika mycket när det går så fort. Han fick vackert finna sig i att springa bakom mig istället.
Fredag 10 december
Igår snöade det nästan hela dagen och idag har det blivit kallare, ner mot -20. Brrr... Men hundarna verkar inte bry sig så mycket. Det fastnar en hel del snö i Dixies tassar och då blir det is som han vill bita bort om det blir för mycket. När vi åker skidor och det är sådär fluffig nyfallen snö så sätter jag på honom sockar men inte bara när vi går promenad i samhället. Sparken används flitigt nu på vintern. Båda hundarna i sele bundna i mig och så ut på Jokkmokks gator och gångvägar. Brukar få upp farten riktigt bra när vi kör ner mot Notudden och ridhuset.
Fredag 19 november
Så kom då äntligen första felfria loppen i agility. Det räckte ända till en 5:e plats och första pinnen i lördagens andra agilitylopp!! Ja, hoppklasserna gick också felfritt på hinder men med tidsfel. I helgen som var arrangerade Jokkmokks BK stor agilitytävling som vi kallar Polcirkelhoppet. Trodde aldrig att det skulle anmäla sig sååå många. Det blev totalt 589 starter under helgen och i sista stund fick vi tag i en extra domare som kunde ställa upp. Skönt att slippa lotta bort någon. Trots massavhopp med sjukdom och andra anledningar från de funktionärer som skulle vara med lyckades vi klara hela tävlingen utan större missöden. Alla som var med gjorde en jätteinsats av gigantiska mått! Tack än en gång!!
Den här gången hade vi med hela 5 hemmaekipage från Jokkmokk som tävlade. Vilka otroligt duktiga tjejer vi har som tävlar just nu. Matilda med Yolly har tränat i stort sett själv och lyckades jättebra i sin tävlingsdebut. Emelie och Mixie har tränat för mig men inte kört så mycket agility på ett tag men lyckades ändå ta sig igenom sina banor. Lisen och Heidi gick nybörjarkurs i våras och har tränat på egen hand fram till nu. I agilityklassens andra lopp på söndagen gick hon och knep en 3:e plats med felfritt lopp och en pinne. Grattis! Och så sist men inte minst Ann och Vattuskräcken, vinst i agility med pinne, vinst i hopp med pinne och 2:a i de andra loppen. Otroligt jättebra!! Massor av grattis!! Ikväll ska vi fira med skumpa och choklad.
Fredag 3 september
Wow, redan 3 september... bara två veckor kvar på jobbsäsongen. Nja, fast jag jobbar ju en månad till men ändå...vad snabbt den här s k sommaren gick. Skönt att jag i alla fall fick en veckas semester när mamma och pappa var här i början av augusti. I tisdags fick jag för mig att det skulle vara kul att göra en vandring till Slugga med hundarna. Sagt och gjort, tält, sovsäck, mat och stormkök packades i all hast och vi gick iväg. Efter ett kallt vad vid inloppet till fjällsjön Petsjaure så fortsatte vi vidare till vattenfallet vid Rumok. Jättefint att tälta där men hu så jag frös i början av natten. Trodde ju att jag fått med mig den varma sovsäcken men det visade sig vara sommarsäcken. Tur att jag har två hundar som värmde i mitt lilla Akto-tält och en fleeceinnersäck från Fjällräven. (Tack Fjällräven som räddade mig från att frysa hela natten ) Lite otäckt att tälta själv var det nog för jag började fantisera om björnar och att det helt plötsligt skulle dyka upp nån annan vandrare där mitt i natten. Tror ju inte att hundarna skulle låtit nåt komma så nära oss utan att varna men mörka natten och konstiga ljud får en att tänka underliga saker. När jag vaknade på morgonen och inte ens hundarna ville gå ut så förstod jag varför när jag tittade ut. Det hade snöat under natten och snöade fortfarande snöblandat blask. Inget som la sig där jag var i dalen men fjälltopparna runt mig var vita och är det fortfarande. Det kändes inte särskilt kul och tryggt att packa ihop ett genomblött tält och ge sig iväg till Slugga ytterligare 9 km bort. Istället packade jag ihop och begav mig hemåt mot Salto istället. Blåste gjorde det också och jag kan inte rekommendera att vada i inloppet av en sjö i halv storm och snöblandat regn. Men jag klarade mig utan att dö och nu sitter jag här mitt i natten och bloggar istället. Idag var vädret istället mycket bättre, blåst javisst men underbart soligt och härligt att ströva i skogen i sandåsarna. Jag har plockat några liter av de ynkliga blåbären i skogen och hundarna har varit med och busat med varann och jagat smådjur. I helgen som var har Dixie och jag tävlat agility i Boden. Ann Vedin och Vattuskräcken skulle tävla på lördagen så jag hakade på som moraliskt stöd med inställningen att våra egna lopp bara skulle bli så kul som möjligt. Kanske p g a uppehållet vi haft i tävling eller för att det var så idealiska förutsättningar på Björknäsvallen så gick det otroligt bra för oss. Vi kom runt båda banorna utan att diska oss och trots några missförstånd på banan så blev inte Dixie så ofokuserad och blockerad som han varit tidigare. Visst hopp om fortsatt tävlingskarriär har blåst till liv igen, men fokus ska fortfarande bara vara att ha kul-inget annat!
Måndag 16 augusti
Dixie ser helt galen ut på den här bilden när han skakar av sig efter en simtur i Langas. Sommaren i Salto är nästan över. Första höststormen kom olämpligt igår när alla gäster från Saltoluoktas folkmusikfestival skulle ta sig hem. 150 personer strandsatta när det blåste 38 m/s i byarna. Tur i oturen att jag har blivit förkyld och sjuk så att jag lyckades byta bort mitt morgonpass. Idag sov jag till halv 12 och sen har jag njutit i solen även om vinden har mojnat så är det fortfarande lit höstkyla i luften. Härligt! Ikväll gjorde jag iordning en sökruta åt hundarna. Både Dixie och Kajsa klarade att hitta alla grejerna jättebra. Kajsa är dock lite tvekande till att gå ut en gång till efter att hon hittat en sak. Hon tycker det räcker så.
Nu har Kerstin äntligen fått plats på ett MH till Nova. Så vid nästa löp ska Dixie få bli pappa. 
Jag har även anmält Dixie till den internationella utställningen i Tromsö i Nordnorge. Passar väl på att tävla i agility också även om det fortfarande är svårt med koncentrationen... hmmm.... skam den som ger sig. Kul i alla fall att vi har fått en ny träningsplan till agilityn i Jokkmokk.
Torsdag 8 juli
Nu har jag bestämt mig för att försöka omplacera Kajsa. Inget lätt beslut det här, men jag hoppas att hon kommer få det bra hos någon som har tid att ta hand om henne på hennes villkor. Här är en kort beskrivning av henne. 6-årig Siberian Husky kastrerad tik, finns för omplacering. Working Husky kajsa vill gärna komma till ett aktivt hem. Ser helst att hon får vara ensam hund i hushållet och inte hamna i hundgård. Hon passar bäst som sällskap och vill gärna följa med i skogen, på fjället, bredvid cykeln och ligga i soffan på kvällen. Hon är tyvärr lat/smart för att vilja dra i spann men gillar att göra tricks och är lättlärd för den som vill träna lydnad. Omplaceras p g a ändrat hundintresse. Ska satsa mer på att tävla och behöver då en hund som går att ha lös med lite mindre egen vilja en än husky. Hör av dig till mig så berättar jag mer.
Fredag 11 juni
Oj, här var det läääänge sen det blev uppdaterat.... Jag ska snart lägga ut lite bilder från hundspannsturen som avlsutade
vårsäsongen i Saltoluokta. Vi körde med Matti och Stinas hundar från Jokkmokkguiderna till Sitasjaure norr om Ritsem. Tre dagar med solsken, snö och riktigt lata dagar. Fast vi fick gå rätt långt för att hämta vatten... Dixie och Kajsa var också med och drog/sprang i spannet. Jag var riktigt imponerad av att dom kunde och orkade utan särskild träning. Dixie kroknade på slutet och på hemvägen fick han åka med mig på släden mestadels.
Tävlingssäsongen har inte börjat vidare bra. Vi fick i alla fall ett 3:e pris på i lydnadsklass 1 i Jokkmokk men nollad i stort sett varenda moment veckan efter i Piteå.  Efter katastrofhelgen med agility i Umeå förra veckan har jag beslutat att inte tävla nåt mer innan jag kommit tillrätta med koncentrationsproblem och låsningar som inträffar på tävlingsbanan. Nu har jag tagit kontakt med Åke Nalisvaara som är problemhundsutredare och fd hundtränare åt F21 i Luleå som ska komma och hjälpa mig. Stackars Dixie får inte ens kissa utan min tillåtelse längre. Kajsa blev kvar hos Maja och Magnus i Umeå efter helgen som gick och det verkar gå jättebra för jag har inte hört något från dom som säger motsatsen. Hon får säkert jättemycket motion, alldeles för mycket godis och massor av uppmärksamhet. Känns ju lite ensamt utan henne men nog bra för båda hundarna att få lite egen uppmärksamhet ett tag.
Onsdag 28 april
Snart bara två veckor kvar till första lydnadstävlingen för säsongen. Vi tränar på i korta träningspass. Försöker träna lite varje dag men det är inte alltid det går. Matti och Stina är här i Salto med sina draghundar och håller hundspannskurs, så igår var jag nere på bryggan där det var snöfritt och tränade lite fotgående och läggande under gång. Gick ganska bra trots att det blåste jättemycket. Idag har draghundarna farit iväg till Sitojaure så vi tränade lite utanför huset idag. Apportering, inkallning och ställande under gång. Han är så rolig att träna med, Dixie. Vill gärna göra rätt och vara till lags men ibland slår det över lite och han glömmer vad det var vi höll på med, så då bara måååsste han gå och kissa eller kolla vad för gott draghundarna har lämnat på sina platser. Jag har också lärt honom att hämta mina tofflor idag. Två klick och sen visste han precis vad det var jag ville. Börjar dock undra om jag gjort mig själv en otjänst när jag såg hur slemmiga dom var vid överlämnandet. Och så kan han ju inte låta bli att tugga lite och slänga med dom... 
Fredag den 16 april
Vi ligger i hårdträning inför kommande prövningar. I ett ögonblick av tävlingsiver så har jag anmält mig och Dixie till 2 lydnadstävlingar i maj. Första på hemmaplan i Jokkmokk och andra en vecka senare i Piteå och då på väg till Skellefteå och agilitytävlingar. *pust*  Vi tränar kontakt och fotgående, att lägga sig snabbt och ställande under gång. Det går än så länge ganska bra men det är ju bara träning. Tävling har jag märkt är en HEEELT annan sak, med nerver och roliga människor på plan som störning. Vi tränar också på rutan fast den inte finns med förrän i klass 2. Man måste ju gå vidare i träningen och variera också. Jag har inga ambitioner att få Dixie att bli lydnadschampion. Att tävla blir för mig en extra morot att ta tag i hundträningen då jag annars är ganska lat. Förhoppningsvis så får man igen det i andra delar av hunderiet också.
Måndagen den 29 mars
Igårkväll var jag ute på promenad i nysnön med vovvarna. Dixie gillar snö och rullar sig och borrar ner nosen så han blir alldeles översnöad. Inte lätt att ta kort på snömonstret men här är i alla fall ett. Ledig i två dagar och stannar i Salto den här gången. Ska försöka ta mig ut och åka lite skidor i backarna. Nu när det är så mjuk snö så kanske det inte gör så mycket om man ramlar ibland *hehe*
Tisdagen den 16 mars
Helgen gick helt i hundens tecken. Jag har varit hundvakt åt Kerstins 4 vargar. Dixie har lekt och stojat med sina småsyskon och stackars Kajsa har mest varit förvisad till sovrummet. Hon kommer inte så bra överens med Nova så då får man bo åtskilt istället för att leka. Kajsa hittade dock Kisse som vågat sig ner en vända. Katten räddades snabbt och sen gick Kajsa och letade på samma ställe den var sist varje gång hon kom ut ur sovrummet. Att det ska vara så spännande med en katt!?!
Äntligen har jag fått välja mattor och nya tapeter till huset också. Nu när man börjar ana en ände på eländet så ser jag faktiskt fram emot att det kommer att bli nyrenoverat i huset. Än så länge vägrar dock min hjärna att ta till sig att det nog kommer kosta en hel del också... hmmm...
Lördagen 6 mars
Vill nån byta lungor med mig? Jag hostar så lungorna är på väg upp genom halsen. Svårt att sova men Dixie verkar inte bry sig så mycket. Han ligger hos mig i sängen ändå.
Måste bara få berätta hur duktig Dixie var på Bodens bks inofficiella agilitytävling förra helgen. Han lyssnade jättebra i båda loppen och vi kom runt med resultat och kom 4:a i både hopp och agilityklassen. Han tittade bara lite extra en gång på en funktionär som satt i ett hörn av ridhuset och i en lite knixig sväng så var det jag som skrek för tidigt på honom så att han fick en vägran vid ett hopphinder. Fantastiskt att man kan bli så glad av en vägran. Hunden lyssnade och reagerade så bra att det blev en vägran. Träningen ger resultat med andra ord. Bra att det är så många träningstävlingar nu i vår. Om två veckor åker vi till Piteå på deras inofficiella tävling.
Måndagen den 8 februari
Det är nog bara i Jokkmokk detta händer: Jag kom farande runt hörnet på gatan i stadsdelen Nyborg där jag nu bor medans mitt hus repareras. Hundarna sitter fast med sele och lina runt min midja och själv står jag på sparken. Mitt i gatan står en ensam ren och fånstirrar! Såklart att mina hundar får extra fart med mig och sparken hängandes efter. Renen går bara lugnt åt sidan in på grannhusets parkering.
Och så har jag och hundarna åkandes på cykelvägen utefter Storgatan blivit fotograferade. Säkert var det en kvarglömd marknadsbesökare som tyckte det såg exotiskt ut. *hihi* 
2010 års Jokkmokks marknad blev en lugn historia för min del. Jag kom inte ens in i restaurangkåtan på lördag kväll när jag skulle gå ut. Däremot höll det på att gå illa tidigare på kvällen när Kajsa fick för sig att hon skulle passa på att smita ut när hyresgästerna i lokalen där vi bor lite oförsiktigt öppnade dörren. Såg framför mig hur Kajsa sprang runt i skogen runt Polcirkeln och jagade dom stackars renarna och jag själv pulsade i snön och mörkret och letade efter henne. Som tur var så hittades hon ganska snabbt och kom in i säkerhet till soffan igen.
Igårkväll var jag en tur till ridhuset och tränade Rallylydnad och lite agility. Skulle vilja träna slalom med Dixie lite mer organiserat och planerat, men dom enkla kombinationerna vi körde igår gick jättebra och t o m slalomen funkade bra utan några avbrott.
Lördag 16 januari
Nej, det är inte en rolig syn som möter mig när jag besöker byggarbetsplatsen som mitt hem nu blivit. Nu har i alla fall torkare och fläktar kommit på plats och fukten ska bekämpas. Jag är hemlös eftersom vattnet är avstängt och det inte existerar nåt kök. Hundarna och jag har fått en tillällig tillflyktsort i Brukshundklubbens lokaler. Ljuspunkten i mörkret är att jag har börjat jobba igen. Skönt att äntligen ha något annat att lägga energi och tankar på och så ser jag fram emot att få komma till fjälls igen. Jag har också börjat pyssla med årets utställningskatalog till brukshundklubbens utställning. Dixie ska inte ställas ut på den utställningen i år. Däremot har han fått sin första rabiesvaccination, så kanske blir det en vända till Finland på lämplig utställning i höst.
Lördag 2 Januari 2010
Gott nytt år 2010!! När året börjat så jäkligt som det har för mig så kan det bara bli bättre.  Grannen ringde igår och sa att det rann vatten inne hos mig. Inte hade jag trott att det skulle vara sååå farligt men jag kastade mig i alla fall i bilen för att köra de 70 milen hem medans Kerstin och Folke var hem och stängde av vattnet. Det är två rör som har delat sig i toan vid köket och sen har det bara forsat ut vatten i hela köket och runnit ner för trappan och väggarna ner i källaren. *suck*  Idag ska jag se över eländet igen och se om det går att rädda en del av hundmaten som stod i säckar i köket.
Lördag 7 november
Idag har jag och Kerstin tagit med hundarna ut på fotosession. Eftersom det snöat hela natten och hela dagen så var det lite dåligt ljus att ta kort i. Att få tre hundar att sitta still och titta åt samma håll är inte heller lätt.  Kajsa fick inte vara med på fototurnén men hon fick en rejäl springtur framför sparken ikväll, Skabram tur o retur.
Tisdag 3 november
Här är en bild från Rallylydnadskursen som jag gick med Kajsa för ett tag sen. Ikväll tar jag med skyltarna till träningen i ridhuset och tränar lite med damen också. Men annars ligger fokus på Dixie och agilityträning just nu. Polcirkelhoppet närmar sig på hemmaplan. Det mesta är fixat inför tävlingen. PM skickas ut i dagarna och startlistorna ligger på http://www.jokkmokksbhk.se Lägger ut fler bilder från Rallylydnadskursen här på hemsidan också.
Lördag 10 oktober
WOW !!! 
Jag förstår faktiskt inte själv hur det gick till... Efter en katastrofal första tävling i Lydnadsklass 1 på morgonen idag så fick vi på eftermiddagen ett 1:a pris !!
Jag var jättenervös både innan och under tävlingen på morgonen och kanske var det därför det gick åt pipsvängen första gången. Jokkmokks brukshundklubb hade lydnadstävlingar både igårkväll och idag var det dubblerad tävling. Igår var jag inte med men var ner med Dixie för att känna på stämningen och heja på dom andra som tävlade, men idag var det dags för oss. Platsliggningen på morgonen gick jättebra trots att Dixie blev uppdragen av en annan hund och det nästan höll på att bli slagsmål. Vi fick lägga om hundarna och han låg still hela tiden även om jag var extra nervös när han började sträcka på halsen lite väl mycket för mattes hjärta att klara av. Tandvisningen gick också bra men sen började strulet. Ingen kontakt alls när vi gick in på plan och han sackade efter i linförigheten. När det sen var dags för platsläggande under gång så ville Dixie inte vara med längre. Han sprang av plan och in i skogen. Förbannade hund! Det var bara att bryta ihop och komma igen på eftermiddagen.
Och som det gick sen. Platsliggningen var inte helt toppen då han började ändra ställning och åma sig lite precis i slutet, men tandvisningen fick vi fullt på. Vi hade startnummer två så vi behövde inte vänta lika länge på vår tur för resterande moment och det var nog bra. Mera kontakt redan från början och nu var han med på noterna mera. Men fortfarande ska han trixa mellan momenten och det drog ner helhetsintrycket. Trots det så räckte poängen alltså till ett 1:pris. Rosett och en tredjeplacering i klassen fick följa med en nöjd, förvånad och glad matten och en mycket trött Dixie hem till Kajsa.
Vi har också sen sist gått en kurs i Rallylydnad och det var mest Kajsa som fick gå kurs. Dixie fick prova han också men detta ska främst bli min och Kajsas grej. Ett fantastiskt roligt sätt att träna lydnad som jag säkert kommer återkomma om.
Lördag 19 september
En bild från dagens tur på fjället. Det är verkligen fantastiska höstfärger just nu. Allra bästa tiden för vandring enligt min mening. Lyckades t o m få några kort på hundarna där de sitter still och tittar åt samma håll.
Har anmält Dixie till lydnadstävlingen i Jokkmokk om några veckor. Vet inte om det är ett smart drag men ger mig i alla fall ett mål att träna mot.
Kajsa ska få gå helgkurs i Rallylydnad med Mari Kurttio. På tisdag fyller Kajsa 5 år och är nu stora damen. Hon går riktigt bra i spårskogen och tar alla pinnar.
Fredag 11 september
Äntligen har resultaten från Korningen kommit in på SKKsHunddata Jag kastade mig naturligtvis direkt över blanketten för att ansöka om att få utställningschampionatet och titeln SUCH till Dixie. Ja, jag vet. Jag är titelkåt, men det är ju första gången jag har en hund som lyckas få en titel i nåt, så lite måste man väl få skryta. Dixie tävlingsresultat är också uppdaterade på Jokkmokks brukshundklubbs hemsida
I helgen är det agilitytävlingar igen. Den här gången i Luleå. Jag får även sällskap av Stina och Issa från Jokkmokk. Det ska bli jätteroligt att få se dom tävla för första gången. Det är ju inte lite stolt man är över att ens kursdeltagare börjar tävla.
Måndagen den 31 augusti
Nu blir jag snart arrrg!! Inga resultat redovisade på SKKs hunddata från Dixie korning ännu. Nu har det snart gått 3 månader. Visst det har varit sommar och semester, men hallå ?? Så svårt kan det väl inte vara...
Nu ska jag i alla fall ut i solen och skogen och plocka blåbär.
Måndag 17 augusti
Lite suddig bild den här gången på duktiga Amanda med sin Sheltie Zorro. Dom går fortsättningskurs för mig i agility. Vi kör kombinationer och banor och alla är jätteduktiga. Dom har säkert varit och tjuvtränat i sommar.
Nästa helg är det dags för agilitytävling igen. Dixie har blivit benådad och får följa med den här gången också.  Jag försöker peppa mina kursdeltagare att anmäla sig till tävlingshelgen i Luleå så att jag får lite sällskap hemifrån för första gången. Det börjar också droppa in anmälningar till Jokkmokk BKs agilitytävling i november. Kul!
Lördag 8 augusti
Ja, så var man tv-kändis också! SVTs Nordnytt var här i Saltoluokta och filmade i början av folkmusikfestivalen. Jag är med nån sekund i slutet av inslaget och dansar schottis (stavas det så??). Man kan också se ryggen av mamma under konsertinslaget. Hon har varit här och hälsat på sen i tisdags men åker hem imorgon. Säkert 250 gäster inkl. musiker är här nu. Ikväll hade vi 150 middagsgäster i restaurangen. Folk bor verkligen överallt t o m i vedbastun. Personalen har fått tränga ihop sig i rummen i Ultevis. Det är lite jobbigt på morgonen när 18 personer delar på en toa, men som tur är har vi lite olika arbetstider så alla är inte lika pigga. Imorgon börjar jag jobba kl. 6. Då har vi ca 140 gäster som ska ha frukost och sen ska nästan alla checka ut och åka härifrån. Kommer kännas tomt med bara 60 gäster till middagen imorgonkväll.
Följ länken här så får ni se inslaget från Nordnytt:
http://svtplay.se/v/1647281/saltoluokta_-_en_musikalisk_resa
Onsdag 29 juli
Usch, inte på humör för nånting just nu. Stackars Dixie och Kajsa får ingen träning och jag bara jobbar. En tälttur till Teusajaure har vi iallafall lyckats klämma in. Dixie fick bära klövjeväska och skötte sig jättebra. Skulle bara larva sig lite när jag provade väskan på honom innan vi for iväg och vägrade gå alls. Men sen när vi kom ut till fjället där vi skulle börja vandringen så var det inga problem alls. Det var skönt att ha båda hundarna i tältet också. Dom är som extra värmekaminer på natten. När det är lite kallt i sovsäcken är det bara att flytta närmare en hund så blir det varmt igen. Det blir nog tält på nästa agilitytävling i Åbyn-Byske. Har inte bokat boende än och det gick ju så bra att tälta. Först ska vi hålla i och gå kurs i Jokkmokk innan det blir fler tävlingar. Dixie var jättestrulig sist i Gällivare och jag har aldrig varit så arg på en tävling tidigare. Nu har jag lärt mig att inget kommer gratis med den här hunden. Han har så mycket egen vilja att om jag släpper honom för egna initiativ på banan så kommer han antingen att sticka av plan för att morsa på andra hundar eller så fryser han bara och stirrar på nån funktionär eller liknande. Mycket irriterande och tar massor av onödig energi från handlingen på banan, men ingen hund är den andra lik och det har jag fått lära mig den hårda vägen.
Tisdagen 7 juli
Så har vi varit på agilitytävling igen. Den här gången var det i Piteå. För att inte ha tränat på flera veckor så gick det faktiskt ganska skapligt. Vi diskade oss i agilityklassen. Det gick en kort tunnel under balansen som förstås var roligare än att gå upp på bommen. Men här uppe i norr får man nästan alltid köra klart banan även om man diskar sig så vi fick en bra träningsrunda. I hoppklassen kom vi runt utan att bli diskade men med 10 fel för vägran vid slalom och vid ett hopphinder där Dixie tappade koncentrationen och flaxade iväg åt annat håll + en hel massa tidsfel. Vi ska tydligen abonnera på sistaplatsen ett tag till innan pinnarna börjar trilla in
Måndagen 22 juni
När Kerstin for till Vännas med Dixie förra helgen så sa jag åt henne: " Kom hem med många rosetter " Här är dom alla på rad. 14 juni på Västerbottens internationella Kennelklubbsutställning blev Dixe bästa hane med Ck, Certifikat och CACIB samt Bäst i rasen. Eftersom han fick sitt tredje svenska certifikat och är Korad så blev han också Svensk Utställningschampion.
Tisdagen 12 maj
Nej det är inget fusk! Dixie har lärt sig att sitta still med en godis på nosen. Riktigt länge faktiskt. Ibland händer det att han fångar den i luften, men mest flyger den bara iväg och så blir det lite jakt också. *hehe*
Söndagen 10 maj
Jag kan inte sluta le! Så glad och stolt är jag över min fina, modiga, nyfikna, orädda, icke-aggressiva och skottfasta hund. Dixie blev igår godkänd på mentaltestet på korningen och kan nu titulera sig KORAD i stamtavlan. 483 poäng är ett mycket högt resultat för en Australian Shepherd och han hade kryss i exakt rätt rutor. Det vi ska jobba med är dock koncentrationen, där blev det lite neddrag. Men vad gör det en dag som denna när solen skiner och livet är härligt.
Har satt upp mina slalompinnar i trädgården i V-formation och nu tränar vi varje dag några korta stunder. Full fart fram mot targetplattan.
|
|
 |
|
|
|
|
|
Titta vad min matte är duktig som har gjort den här fina hemsidan!
|
|
|
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS
|